Årets resa har precis genomförts med nöjda deltagare. Vi planerar att köra resan också nästa år vi samma tid. När pris för nästa år och programmet uppdaterats öppnar resan för bokningar. Tills dess, anmäl intresse genom formuläret till höger.
”Nu ska vi skörda linet idag, häckla det väl och spinna det bra. Sen ska vi sömma skjorta och kjol, svänga oss glatt i dansen.
Dunk, dunk, dunk, dunk, dunk, dunk, vävstolen slår, spolen den går. Dunk, dunk, dunk, dunk, dunk, dunk, svänga oss glatt i dansen!”
Så sjungs det i den gamla svenska folkvisan och dansleken. Linodling kan tyckas höra det gamla bondesamhället till, men intressent för lin, linodling och vad som kan tillverkas av lin är fortfarande stort. Ett exempel är Hemslöjdens linprojekt ”1kvm lin”, ett projekt som bedrivits sedan 2020 och som nu spritts över hela Norden. Vi styr kosan till Polen för att studera lin och linodling.
Så följ med på en intressant och annorlunda kunskapsresa till Polen där linproduktionens olika moment står i fokus!
Polen är ett land som bevarar sina lintraditioner och där vi får studera linframställningens olika moment. Vi besöker textilmuseer, linforskningsinstitutet i Poznan, linbutiker, handarbetsbutiker och mycket annat. Vi ser naturligtvis även de sevärdheter som finns i närheten. De sista dagarna bor vi på ett hotell i ett naturskönt område. Kom med på en rolig och lärorik resa! Inga förkunskaper krävs, förstås. Resan leds av Kerstin Andersson som lett ett mycket stort antal hemslöjdsresor. Polsk ciceron är Tomasz Ozckowski som talar utmärkt svenska, har medverkat vid linresor tidigare och förmedlar mycket intressant kunskap om landet.
Vi besöker flera gamla textilfabriker, numera är omgjorda till museer och får veta hur produktionen bedrevs. Vi besöker linforskningsinstitutet i Poznan och får ta del av mängder av information från deras forskare. Man forskar i hur man påverkas av de textilier man har på sig och om det påverkar ens mående och prestationsförmåga. Vi får även se vad man kan göra av lin, förutom textilier. Man tillverkar byggmaterial, byggblock som görs av restprodukter från textilframställningen, och även kosttillskott av lin. Samt mycket annat. Vi besöker även en aktiv textilfabrik, specialiserad på linprodukter. Vi får förstås också många tillfällen att inhandla lin och linne i olika former. Självklart åker vi inte bara förbi de sevärdheter som finns längs vägen. Vi får bl a stadsrundturer i Warszawa, Zyrardow och Poznan. De två sista nätterna tillbringar vi på ett hotell i ett naturskönt område utanför Jelenia Gora. Där har vi även möjlighet att följa med på en fackeltur till ruinen Prins Henriks slott. Dessutom får vi möta intressanta och kunniga medresenärer som har likartade intressen.
Om linet
Lin är en av våra äldsta kulturväxter. För många tusen år sedan upptäcktes att linplantan innehåller långa och starka fibrer och man lärde sig att använda dem till att tillverka textilier, rep, fiskenät och mycket annat. I Sverige har man använt lin sedan bronsåldern och lin har odlats i hela landet. Innan man började importera bomull i början av 1800-talet var lin, hampa och ull de material som man använde till kläder och hemtextil. Att odla och bereda lin är ett omständligt och arbetskrävande arbete. Bomullen däremot var mjuk och lättskött och blev därför snabbt populär.
Det finns två sorters lin, oljelin och spånadslin. Spånadslin är det man använder till textilier, det har färre förgreningar och längre fibrer medan oljelinet har fler förgreningar och fler frökapslar. Spånadslinets ursprung är oklart, det förekommer inte i vilt tillstånd någonstans. Möjligen har det utvecklats från arter i medelhavsområdet eller sydvästasien.
Lintextilierna var viktiga och värdefulla och odlingen omgavs av mycket skrock och magiska föreställningar. Det var ju viktigt att man fick en god skörd med höga strån. Den som sådde borde vara klädd i vitt och det var bra att så med en silversked. Silvrets glans skulle ge linet glans och dessutom skyddade det mot troll och annat oknytt. Om en lång person sådde linet så blev det högt lin och det bådade gott om den första gästen efter sådden var en man med långt skägg.
För att bevara kunskapen och stimulera linodlingen bildades Allmänna Svenska Linodlingsföreningen, som verkade mellan 1920 och 1970. Föreningen försåg odlarna med fröer, publicerade instruktionshäften och hyrde ut redskap. Men, med tiden blev det inte ekonomiskt lönsamt att producera lin. De statliga stöden drogs in och det sista linberedningsverket lades ner 1966. Det hade blivit för dålig lönsamhet i linodling. Numera upprätthålls kunskaperna av ideella krafter, hemslöjdsföreningarna, linföreningarna och olika organisationer arbetar för att bevara kunnandet.
För mer information om lin rekommenderas Hemslöjdens teknikhäfte Om lin av Eva Anderson med flera. Mycket av informationen ovan kommer från den boken.
Zyrardów, en stad med lite över 40 000 invånare. Staden grundades när en stor linfabrik öppnade år 1833. Fabriken drog till sig skicklig arbetskraft från många länder och i slutet av 1800-talet var fabriken den mest produktiva linneframställaren i Europa. Under storhetstiden hade fabriken 9 000 anställda som producerade textilier av lin och bomull. Efter andra världskriget utökades fabriken till flera anläggningar. Numera hyser byggnaden
I närheten ligger 
Vi äter frukost och checkar ut från hotellet innan vi åker till 
Efter frukost åker vi till Linforskningsinstitutet (Institutet för naturfibrer och medicinalväxter) där vi tillbringar hela dagen. Vi får ett inledningsanförande av professor Grzegorz Spychalski, vi får besöka de olika avdelningarna, avdelningen för innovativa textila teknologier, avdelningen för innovativa biomaterial och nanoteknologi, avdelningen för botanik, odling och lantbruksteknologi.
Efter frukost checkar vi ut från hotellet och åker en halvtimme med buss till Steszew där vi besöker LENKON – den experimentella delen av linforskningsinstituet. Vi får en introduktion och ser sedan hela processen från sådd, skörd och rötning mm. Man tillverkar, förutom textilfibrer, även byggmaterial. Byggblocken sägs vara motståndskraftiga mot eld och hålla insekter borta. Vi lämnar Steszew med buss och äter lunch på vägen till Jelenia Gora där vi checkar in på hotellet som ligger naturskönt utanför staden. Middag på egen hand. Den som vill kan följa med på turen till Prins Henriks slott med facklor. Prins Henriks slott ligger på Grodnaberget på motsatt sida av vattenresorvoaren Sosnowka, sett från vårt hotell, och ser ut som en medeltida ruin. Prins Henrik LXII von Reuss lät bygga det 1806.
