Berliner Luft, Luft, Luft... - Sandbergs Resor Historia & Kultur

…insuper vi på vår augustiresa till Tysklands huvudstad!

Resan går i huvudsak till det gamla till Berlin, till Berlin före världskrig, revolution och nazism.

Vi reser till huset Hohenzollerns huvudstad, Berlin, och till grannstaden Potsdam, under sekler rekreationsdomän för kungar av Preussen, tyska kejsare och deras familjer.

Vi besöker många av de palats som Brandenburgs kurfurstar, Preussens kungar och Tysklands kejsare lät uppföra. Som den store kurfurstens Oranienburg, Charlottenburg, som fått namn efter Preussens första drottning, Sofia Charlotta, Fredrik den stores praktpalats Neues Palais och hans privata retreat Sanssouci, Schloss Paretz, där den omtalade drottning Louise levde familjeliv, och förstås Cecilienhof, där Potsdamkonferensen ägde rum.

Tidsmässigt rör vi oss från mitten av 1600-talet, då ”den store kurfursten”, Georg Wilhelm av Brandenburg, efter trettioåriga krigets slut la den militära och politiska grunden till Preussens expansion, till sommaren efter andra världskrigets slut då segermakterna sammanträffade i det residens i Potsdam som tillhört Preussens sista kronprinspar och bland mycket annat också såg till att Preussen slutade att existera.

Huset Hohenzollerns hus

Del 1: Kurfurstar och kungar

Inledningsvis strosar vi längs paradgatan Unter den Linden och frammanar Berlins glansdagar som en betydelsefull europeisk kulturstad före första världskriget.

Längs gatan ser vi några av de palats där huset Hohenzollerns medlemmar en gång residerade, som Altes Palais, Kronprinzenpalais och, framför allt, hohenzollrarnas berömda, nu exteriört återuppbyggda stadspalats, nu känt som Humboldtforum.

Berlins stadspalats

Förra året tog den plats på stadens scen igen, den byggnad som i femhundra år rest sig i Berlins mitt och utgjort Brandenburgs, Preussens och Tysklands maktcentrum. Efter att ha bombats av de allierade under kriget, eldhärjats och förvandlats till ett utbränt skal, efter att ha sprängts och rivits av DDR och ersatts av ett modernistiskt Republikens palats, så återinvigdes Berlins stadsslott med sin yttre fasad återskapad. På den plats där regionens makthavare residerat sedan en försvarsanläggning uppfördes i det som då var staden Cölln på medeltiden. Ungefär när härskare från huset Hohenzollern tog över styret av Brandenburg på 1400-talet och Cölln smälte ihop med staden Berlin, blev borgen ett palats och säte för dynastin Hohenzollern. Det förblev palatset ända till 1918. Det byggdes om och till ett flertal gånger under seklernas gång, först i renässansstil och sedan som barockpalats under ”den store kurfursten” Fredrik Wilhelm och kung Fredrik I. Det var epicentrum för politisk turbulens under 1848 års revolution och det var från palatsets balkong som den socialistiska republiken utropades av Karl Liebknecht efter 1918 års revolution.

Efter att det ursprungliga palatset rivits 1950, och efter att dess ersättare Republikens palats i sin tur rivits 2009, påbörjades efter mycket debatt en återuppbyggnad 2013 som slutfördes 2020. Men det är bara delar av fasaden som minner om Hohenzollrarnas gamla palats. Insidan är ett nytt museum, Humboldtforum, som visar de icke-europeiska samlingarna hos Berlins stadsmuseer.

Berlins stadspalats/Humboldtforum

Fredrik, Wilhelm och Fredrik Wilhelm

Det är lite lurigt att få koll på de olika härskarna av huset Hohenzollern. För alla heter de ju Fredrik eller Wilhelm eller en kombination av de två. Och deras titlar har ändrats i takt med Preussens expansion. De har varit markgrevar och hertigar och kurfurstar för att så småningom bli kungar och kejsare. Men från det att Brandenburg och Preussen förenats och börjat expendera med den förste Fredrik Wilhelm ser raden av Hohenzollerhärskare och deras hus ut så här:

Fredik Wilhelm I: ”Den store kurfursten” och Oranienburg

Den förste medlemmen av huset Hohenzollern som vi möter är just den ”store kurfursten”, Fredrik Wilhelm, den andre kurfursten av det förenade Brandenburg-Preussen, som styrde 1640 – 1688. Han tog alltså över Brandenburg-Preussen under trettioåriga krigets sista år. Hans rike hade varit slagfält under kriget, så hans regeringstid kom att inriktas på att återuppbygga landet efter allt krigande. Icke desto mindre blev han indragen i krig igen på 1650-talet, i de nordiska krigen, då han ömsom var lierad, ömsom stred mot svenskarna under Karl X Gustav. Hans insater, då han byggde upp det som ursprunligen var en ganska perifer randstat såväl politiskt och militärt, innebar att grunden lades för Preussens fortsatta utveckling till att bli en europeisk stormakt. Religöst var han kalvinist, men tolerant och han öppnade sitt rike för invandring av hugenotter från Frankrike.

Den store kurfursten Fredrik Wilhelm I 1620 – 1688

Han var också en stor slottsbyggare, och vi kommer att besöka en del av de miljöer han skapade. För sin första fru, Lovisa Henrietta av Oranien-Nassau, låt han bygga ut och om det slott som fick namn efter henne, nämligen Oranienburg. Hon fick det som livgeding, tillsammans med omgivande stad och län, och det uppfördes i nederländsk stil för att påminna kurfurstinnan om hennes hemland.

Schloss Oranienburg

Fredrik I och Charlottenburg

Hans son, Fredrik I, innehade sin fars titlar som markgreve och kurfurste av Brandenburg och hertig av Preussen, men blev den förste kungen i Preussen år 1700 och han kröntes i Königsberg året efter, något som var kontroversiellt o samtiden. Han var gift tre gångar, och i likhet med sin far uppkallade han palats efter sin gemål. Hans andra fru, Sofia Dorothea av Hannover, gav namn åt ett av hohenzollrarnas viktigaste palats, Charlottenburg, idag en viktig turistattraktion.

Sofia Dorothea var syster till den blivande George I av England, och en mångbegåvad kvinna med starka filosofiska intressen, som bl a ska ha imponerat stort på Peter den store. I Charlottenburg uppfördes först det berömda bärnstensrummet, som sedan gavs som gåva just till Peter den store. Också senare kungar av Preussen och deras familjer använde palatset och självaste Napoleon nyttjade det som högkvarter under sin ockupation av Berlin 1807. Den siste medlem av huset Hohenzollern som bodde här mer permanent var kejsar Fredrik III. Palatset förstördes rejält under andra världskrigets bombningar, men har sedan restauretats och var under en tid residens för Tysklands president.

Kung Fredrik I 1657 – 1713

Schloss Charlottenburg

Fredrik Wilhelm I: ”Soldatkungen” och Schloss Königs Wusterhausen

Fredrik I:s och Sofia Charlottas äldste son, Fredrik Wilhelm I, efterträdde sin far 1713, och blev känd som ”soldatkungen”, trots att han inte startade några krig. Beteckningen kom från hans enkla, sparsamma och militärt inriktade livsstil. Hans ekonomiska och militära reformer skulle ge ytterligare stimulans till den utveckling som hans kom att genomgå under 1700- och 1800-talen. Han var gift med sin kusin Sofia Dorothea, i likhet med hans mamma också hon född som prinsessa av Hannover. Hon var dotter till kung George I av England. Tillsammans fick de 14 barn, bl a vår svenska drottning Lovisa Ulrika, och Preussens kanske mest kände monark, Fredrik den store. Han var ingen stor palatsbyggare, Men han satte sin prägel på Schloss Königs Wusterhausen, som han använde som jaktslott.

Kung Fredrik Wilhelm I 1688 – 1740

Schloss Königs Wusterhausen

Fredrik II: ”Den store”, Neues Palais och Sanssouci

Betydligt betydelsefullare som slottsbyggare var hans son, kung Fredrik II, känd som den store. Han och pappan drog inte jämt på någon punkt, vad det verkar. Pappan var militär, brysk, för att inte säga brutal, sonen var intellektuell och akademiskt lagd med konstnärliga intressen. Trots det kom hans regeringstid att karakteriseras av Fredriks militära triumfer. På många sätt fortsatte han också pappans reformarbete för att modernisera Preussen. Preussens framgångar under hans styre manifisterades i många av de palats och offentliga byggnader som idag karaktäriserar Berlin. Som Neues Palais, Potsdams praktpalats, och det intima Sanssouci, Fredriks egen privata retreat.

Kung Fredrik den store 1712 – 1786

Neues Palais

Sanssouci

Fredrik Wilhelm II: ” Den mycket älskade” och Marmorpalatset

Den store Fredrik hade inga barn och efterträddes av sin brorson. Brorsonen hette Fredrik Wilhelm, precis som sin farfar och Fredrik den stores pappa och han blev kung som Fredrik Wilhelm II. På många sätt var han sin farbrors och företrädares motpol. De två ska inte alls ha gått ihop. Fredrik den store var upplysningsman, medan Fredrik Wilhelm II var mer av en romantiker som påverkades av tidens mysticistiska rörelser. Inte heller var han militär som sin store farbror, vilket innebar att den preussiska armén, på många sätt den preussiska statens grundpelare, försvagades. Det var inte så bra när Preussen drogs in i krigen mot Frankrike efter revolutionen. Hans privatliv ansågs vidlyftigt och var onekligen lite speciellt. Han skilde sig från sin första hustru, gifte om sig, men ingick samtidigt också två (!) morganatiska äktenskap. Dessutom hade ett långt förhållande med sin älskarinna, den sköna Wilhelmine Enke. Han hade följdaktligen många barn och fick på grund av detta tillnamnet ”den mycket älskade”. Älskarinnan Wilhelmine Enke kom att sätta stor prägel på det neoklassicistiska sommarslott Fredrik Wilhelm lät börja bygga vid sjön Heiliger i Potsdam, Marmorpalatset. Det skulle sedermera bli residens för flera preussiska kronprinspar.

Kung Fredrik Wilhelm II 1744 – 1797

Marmorpalatset

Fredrik Wilhelm III och Schloss Paretz

Också näste kung av Preussen, Fredrik Wilhelm III, var sin företrädares motsats. Han försummades av sin far och växte upp på lantegendomen Paretz med sina guvernörer. Till skillnad från pappa kom han att leva i ett lyckligt åktenskap med sin fru, prinsessan Louise av Mecklenburg-Strelitz, inledningsvis på Paretz där de fick en stor familj och levde relativt enkelt. Den charmerande Louise var hans viktigaste rådgivare och spelade en viktig roll under hans regering. Paret ledde Preussen under Napoleonkrigen och efter nederlaget vid Jena-Auerstädt tvingades de fly Berlin för Napoleons trupper. Icke desto mindre sägs Louise ha försökt charma Napoleon vid fredsförhandlingarna i Tilsit. Det lyckades väl inte något vidare, men Napoleon ska ha kallat henne för ”den ende mannen i Preussen”. Sorgligt nog dog drottningen ung. Från deras barn härstammar såväl de tyska och ryska kejsarhusen, som Norges, Danmarks, Belgiens och Luxemburgs kungafamiljer.

Kung Fredrik Wilhelm III 1770 – 1840

Paretz

Läs vidare om kungarna och kejsarna av huset Hohenzollern här.