Del 2: Kungar och kejsare
Fredrik Wilhelm IV: ”Romantikern på tronen” och Sanssouci
Fredrik Wilhelm III var ingen stor byggherre. Men annat var det med hans son, den fjärde Fredrik Wilhelm, som var inblandad i många arkitektprojekt runt om i riket. Han var återigen en kontrast till sin föregångare, en konsternas beskyddare, konservativ och djupt influerad av tidens romantiska strömningar. Han var motvillig till att ställa sig i spetsen för Tysklands enande och ville inte ta emot titeln kejsare av Tyskland. Trots de byggprojekt han var inblandad i byggde Fredrik Wilhelm IV inget eget nytt slott. Det fanns slott så det räckte att restaurera. Bl a satte han sin prägel på sin farfars farbror Fredrik den stores Sanssouci, som han byggde till en modern villa. Han hade inga barn och efterträddes av brodern Wilhelm.
Kung Fredik Wilhelm IV 1795 – 1861
Interiör Sanssouci
Wilhelm I och Berlins stadsslott
Wilhelm I blev den förste kung av Preussen som bara hette Wilhelm. I likhet med sin äldre bror och far hade han deltagit i krigen mot Napoleon, och det var också diverse krigsföretag som skulle föra honom fram till positionen som det förenade Tysklands överhuvud. Han blev kung 1861 och blev den förste kung sedan Fredrik I 1701 som kröntes, i Königsbergs slottskyrka. Efter Preussens krig på 1860-talet mot Danmark och Österrike blev han formellt Tysklands ledare 1876 då det Nordtyska förbundet bildades. Efter det fransk-tyska kriget 1871 enades till slut Tyskland och Wilhelm utropades i Spegelsalen i Versailles till tysk kejsare. Hans dotterdotter var drottning Victoria av Sverige. Hennes femårige son, sedermera ”gamle kungen” Gustav VI Adolf, höll som femåring ett tal till sin mormors far på hans nittioårsdag. Under Wilhelms regeringstid blev Berlins statsslott det tyska kejsardömets hjärta.
Wilhelm I 1797 – 1888, kung av Preussen och tysk kejsare
Berlins stadsslott
Fredrik III och Neues Palais
Wilhelm I hade varit traditionell preussisk konservativ. Hans ende son var liberal. Så som så många gånger tidigare i Preussens historia stod 1888 den nye monarken för en annan politisk inriktning än sin föregångare. När Fredrik III trädde till som kung av Preussen och tysk kejsare gällde förändringen inte bara Preussen, utan hela Tyska riket. Vid sin sida hade Fredrik sin hustru Victoria, dotter till drottning Victoria av Storbritannien och Albert av Sachsen-Coburg och Gotha. Paret gifte sig 1858 och deras förening förespeglade då Victoria och Alberts dröm om att Storbritannien och Tyskland skulle förenas under gemensamma politiska mål. ”Fritz” och ”Vicky” skulle tillsammans få det enade Tyskland att utvecklas till en liberal, demokratisk, parlamentarisk demokrati på brittiskt vis. Men så blev det inte. Fredriks tid på tronen blev väldigt kort, bara 99 dagar. När han besteg tronen var han redan svårt sjuk i cancer. Hans son Wilhelm hade en helt annan politisk agenda. Fredrik med familj hade Fredrik den stores Neues Palais som permanent residens. Det var också här som Fredrik och drömmen om ett liberalt Tyskland dog.
Hans Fredrik III 1831 – 1888, kung av Preussen och tysk kejsare
Neues Palais
Wilhelm II
Kaiser Wilhelm må ha haft en annan politisk och personlig läggning än sin far och sin mor, men han fortsatte att utnyttja Neues Palais som residens, tillsammans med Berlins stadsslott. Hans relation till föräldrarna, i synnerhet till modern och hennes brittiska ursprung, var synnerligen komplext. Komplicerat är också att bedöma Wilhelm II:s insatser i Tysklands och Preussens historia. Men han blev den siste kungen av Preussen och den siste tyske kejsaren. Efter Tysklands nederlag i första världskriget och den revolution som utbröt tvingades han att abdikera och gå i exil. Han levde resten av sitt liv i Nederländerna, dit mängder av föremål fördes från Neues Palais. Han dog mitt under andra världskriget, 1941. Då var det över tjugo år sedan det tyska kejsardömet upphört att existera.
Wilhelm II 1859 – 1941. kung av Preussen och tysk kejsare
Kaiser Wilhelm med familj vid Neues Palais
Kronprins Wilhelm och Cecilienhof
Kaiser Wilhelms äldste son Wilhelm var kronprins i över 30 år, men han fick aldrig bli kung och kejsare. Efter revolutionen 1918 gick han inledningsvis i exil, men han återvände senare till Tyskland och Berlin som privatperson. Han och familjen Hohenzoller fick behålla några av de kungliga palatsen som privat egendom, bl a Cecilienhof som 1917 byggts åt Wilhelm i Potsdam och fått namn efter hans fru, kronprinsessan Cecilie. Wilhelm hade lovat den nya tyska statsledningen att hålla sig utanför politiken, men det var ett löfte som han inte höll. Han träffade Hitler flera gånger och var bl a närvarande vid handslaget mellan Hitler och Hindenburg i Potsdam 1933, och hoppades att Hitlers maktövertagande skulle leda till ett återinsättande av dynastin Hohenzollern. En förhoppning som han så småningom skulle få överge. Han blev överhuvud för huset Hohenzollern 1941. I andra världskrigets slutfas lämnade han Berlin. Han dog 1951 i Hechingen i Västtyskland, nära familjens stamborg Burg Hohenzollern. Det Cecilienhof där han och hans familj bott under andra halvan av första världskriget skulle nå världsberömmelse som platsen där andra världskrigets segrarmakter möttes sommaren 1945 för att dra upp riktlinjerna för efterkrigseuropa.
Wilhelms arvtagare blev andre sonen Louis Ferdinand, som i sin tur efterträddes i den funktionen av sin son Georg Friedrich. Idag är det han som kämpar för att huset Hohenzollern ska återfå en del av sina hus. Cecilenhof har man inte fått åter. Men när Georg Friedrich 2011 gifte sig med Sophie von Isenburg skedde vigseln i Potsdam och mottagningen vid Schloss Sanssouci.
Kronprins Wilhelm 1882 – 1951
Kronprinsessan Cecilie av Preussen
Cecilienhof
