”Långt, långt upp till Bottenviken, och jag kan svära på, att det här är nog så nära himlen som vi kommer nå” (Bo Kaspers orkester, ”Semester”)
Sakta, sakta höjer det sig ur havet, landet längs inne i Bottenviken. Höjningen – fortfarande en konsekvens av att inlandsisens tryck har lättat – sker med en centimeter per år. Upp ur havet kommer en låglänt, grund, karg, arktisk moränskärgård. 4 000 öar ligger utströsslade mellan Piteå och Haparanda. Vattnet är bräckt, eftersom de stora älvarna fyller på med sötvatten. Sommarnatten är ändlös och de sandiga havsvikarna varma.
Det är en ung skärgård, stigen ur havet i sin nuvarande skepnad för blott 3 000 år sedan. Rätt tidigt, redan under järnåldern, blev det jungfruliga kustlandet befolkat av människor som jagade säl och fiskade lax och annat och som lämnat husgrunder, tjärdalar och märkvärdiga stenlabyrinter efter sig.
Övre Norrlands glömda historia
Vilka var dessa människor? Att Övre Norrland varit befolkat sedan isen drog sig tillbaka är idag klarlagt sedan länge. En del fyndigheter som hittats tyder på att den tidiga befolkningen var samer eller deras förfäder. Men beskrivningar från vikingatiden av folk och länder längs Bottniska viken benämner landet som ”Kvänland” och befolkningen som kväner. Idag uppfattas kvänerna av många som människor som talade ett finsk-ugriskt språk, men som skiljde sig från samerna för att de främst kom att syssla med jakt och pälshandel, fiske och så småningom med jordbruk. Kvänerna kan till stor del ha varit norrbottningarnas och tornedalingarnas förfäder. Införlivat i det svenska riket blev inte ”Norra Botten” förrän på 1300-talet. Landskapet Norrbotten (eller rättare sagt länet) kom inte till förrän 1810, efter förlusten av Finland. Fram till dess fanns bara Västerbotten och Österbotten, på var sin sida av Bottenviken. Landskapsvapen fick Norrbotten först 1995.
Det är ett ofta bortglömt landskap. Men nu riggas strålkastarna för att sätta ljuset på landet längst upp i Bottenviken. Industrietableringar ger framtidshopp. Under sommaren 2020 spelades realityserien Robinson in i Haparanda och Kalix skärgårdar. En allt intensivare turism med fokus på vildmarksupplevelser i midnattssol och norrsken utvecklas. Spektakulära hotell och speciella restauranger uppstår. Norrbotten håller på att bli hett.
Det är långt till Bottenviken, men vi trotsar distansen och reser till en region som en gång låg bortanför den svenska kronans domäner. En region som i äldre historia främst hämtade sina influenser österifrån, från Finland, Karelen, Novgorod och Ural. En region där skilda folkslag samexisterat sedan stenåldern. En region med särpräglad natur och mycket rika naturresurser.
Från Umeå till Haparanda – i spåren av 1809 års krig och Kalla kriget
Vi börjar i björkarnas stad Umeå, som idag i princip fått ställning som övre Norrlands huvudstad. Vi fortsätter längs västerbottenskusten och gör nedslag i Sävar och Ratan, skådeplatsen för de sista slag som utspelades på svensk mark under slutfasen av 1808 – 1809 års krig. Eftersom konsekvenserna av detta krig präglat vår landsända och hela vårt land under så lång tid, ja ända fram till idag, kommer vi att ägna stor del av resan åt att bena upp vad som egentligen hände på de platser där det hände. I Västerbotten uppmärksammar vi också de stora författarskap som har sina rötter i den steniga myllan, främst P O Enquists, men också hans kolleger Torgny Lindgrens och Sara Lidmans.
I Norrbotten ser vi landskapets mäktiga naturscenerier vid Storforsen och Kukkolaforsen och studerar hur de fyra stora älvarna, Pite, Lule, Kalix och Torne älv, format landskapet och fött befolkningen. Vi reser genom inlandet mellan älvdalarna och funderar på befolkningens levnadsvillkor förr och idag. Vi belyser landskapets stora geopolitiska betydelse genom besök i Rödbergsfortet och Siknäsfortet. Vi färdas genom Meänmaa – Tornedalen – från Särkilax till Seskarö, kartlägger landets historia och tar del av kulturen. Vi tar också upp händelserna i gränstrakterna under andra världskrigets olika faser. En hel dag ägnar vi åt Bottenvikens skärgård och dess pärla, Malören, den karga ön långt ut i havsbandet, en unik naturupplevelse.
Naturens delikatesser
Och så äter vi gott och naturligt! Vi söker upp nystartade vildmarkskök och klassiska lokala restauranger där vi intar landets exklusiva råvaror i förädlad form: ren, sik, lax, hjortron, Västerbottensost – och förstås Kalixlöjrom!
Mats Sandberg, född och uppvuxen vid Norrbottenskusten, är färdledare. Föreläsare och expertguide på resan är den kände tv-profilen K-G Bergström.
Med tv-legenden K-G Bergström som ciceron
K-G Bergström arbetade i drygt 30 år på Sveriges Television. Han har varit utrikeskorrespondent för Rapport i USA, politisk reporter och kommentator i 15 år, men också ansvarig redaktör. I slutet av sin TV-karriär hade han ett uppmärksammat TV-program – Rakt på med K-G Bergström. Efter pensionering från SvT frilansade Bergström som politisk kommentator på Expressen i åtta år och skrev där nära 1000 krönikor. Sedan han lämnat journalistiken har han skrivit boken Nöd och död – den ryska ockupationen i norr 1809.
Bergström är född och uppvuxen i den lilla kustbyn Ryssbält bara ett par mil från Bottniska vikens nordspets. Han var tidigt intresserad av historia men blev redan på gymnasiet frustrerad över hur styvmoderligt Övre Norrland behandlades i läroböckerna. Inte minst den ryska ockupationen 1809. Trots sin framgångsrika tv-karriär glömde K-G Bergström aldrig Övre Norrlands historia och den omfattande okunnighet om den senaste ockupationen av svenskt fastland som han mött bland sörlänningar. Med hans bok slöts cirkeln och något fler fick kännedom om vad som hände i norr det dramatiska året 1809.
På vår resa kommer vi att berätta om det som hände 1809 på platsen där det hände. K-G Bergström kommer också att hålla föredrag och läsa ur sin bok. Bättre vägledning till ett ödesår i Sveriges historia går inte att få.