Möten med två mycket mäktiga män i deras märkvärdigt magnifika miljöer? De uppländska och västmanländska landskapen i vårskrud? En historisk djupdykning i en av Sveriges mest fascinerande och formativa epoker? Historisk expertguidning på två av Sveriges mest omtalade aristokratiska boningar? Måltider i historisk miljö? En superlördag i historiens tecken?
Kan det vara något? Boka i så fall in vår historiska utflykt till stormaktstiden 9 april.
- När formades den, den svenska staten som vi känner den? Var det verkligen Axel Oxenstierna och Gustaf II Adolf som var arkitekterna?
- Hur såg den ut, resan från en outvecklad, fattig, ganska löst sammanhållen och glest befolkad randstat till en europeisk stormakt?
- Vilka var männen i stormaktstidens mitt och vilka miljöer skapade de?
- Hur manifesteras en nyetablerad stormakt i arkitektur och konst?
- Och hur är det nu egentligen, var det Axel Oxenstierna som lade grunden till den myndighetsroll som Folkhälsomyndigheten spelat under coronaepidemin?
Se där några av de frågor som vi kommer att utforska under vår vårutflykt som går tillbaka till stormaktstiden och till två av tidens främsta svenska byggnader: Carl Gustaf Wrangels Skokloster och Axel Oxenstiernas Tidö.
Carl Gustaf Wrangel
På Skokloster möter vi greven, generalen, fältmarskalken, riksrådet, generalguvernören över Pommern, med mera, med mera, Carl Gustaf Wrangel. En av Sveriges ledande militärer under trettioåriga kriget, men också en av den framväxande stormaktens främsta administratörer på olika platser runt om i Östersjöväldet. Som framstående representant för det framgångsrika Sverige låg det på Wrangel och hans familj att skapa en livsstil och en representativ miljö värdig den nya, kaxiga succéstormakten. Han bodde och byggde i erövrade områden som Svenska Pommern, Livland och Skåne, men också i Stockholm. I huvudstaden minner Wrangelska palatset, som efter slottsbranden 1697 var Kungshuset och numera hyser Svea Hovrätt, om den store generalen.
Skokloster
Men främst förknippar vi kanske Wrangel med Skokloster i Uppland, gården där han föddes och som han lät omvandla till ett av norra Europas främsta barockslott, tillika det främsta privatpalats som byggts i Sverige. Här färdas vi tillbaka till den svenska stormaktstidens främsta glansdagar i mitten på 1600-talet. Då tog slottet lika lång tid att uppföra som det tog att slutföra det krig som byggherren var inblandad i, alltså trettio år. Drottning Kristina bidrog med koppar till taket, timret i takstolarna kom från hälsingska furor, medan slottet murades i tegel. Troligen inspirerades Wrangel till slottets design av slott han sett ute i kriget på kontinenten. År 1664 var slottet så pass färdigt att Wrangel kunde flytta in och ha fest för den gästande kungen, den unge Karl XI.
Axel Oxenstierna
Carl Gustaf Wrangel var definitivt en man som formade och blev formad av stormaktstiden. Men den man som på många sätt definierade perioden – och som var drivande i Sveriges utveckling – var nog främst Axel Oxenstierna. Om någon svensk politisk ledare förtjänar epitetet ”statsman” så är det väl ändå Axel Oxenstierna!
Som rikskansler under Gustaf II Adolf och Kristina anses han ha lagt grunden till den svenska statsförvaltningen. 1634 års regeringsform, länsindelningen, Stockholm som huvudstad, kollegierna (våra första ämbetsverk), hovrätterna, riksdagsordningen 1617, riddarhusförordningen 1626, folkbokföringen, tullverket, lantmäteriet, postverket med mera är helt eller delvis hans verk. Han var sin tids främste diplomat, inblandad i de fredsuppgörelser som följde på 1600-talets många krig: Knäred, Stolbova, Brömsebro, Westfalen.
Trots att han inte var militär var han också ansvarig för den svenska krigsstrategin i Tyskland under trettioåriga kriget. Han hann också med att vara generalguvernör i Riga och över Preussen. Han stod personligen nära såväl Gustaf II Adolf som drottning Kristina. I 42 år ledde han Sverige.
Oxenstiernas Tidö
Också Axel Oxenstierna hann med att bygga slott. Tidö slott hade han förvärvat genom arv genom sin fru, Anna Bååt, som hade bott på en äldre borg på platsen. Här vid Mälaren, en bit utanför Västerås, lät Axel Oxenstierna bygga ett nytt slott i holländsk renässansstil redan på 1620-talet. Av de slott i samma stil som byggdes i Sverige i början av 1600-talet anses Tidö bäst bevarat. När vi går in på borggården genom det stora valvet förflyttas vi bakåt i tiden, till rikskanslerns tid – Axel Oxenstiernas paradvåning med hans audienssal står bevarad som på 1600-talet – men också till senare tidevarv, till 1700- och 1800-talen, då Tidö övergick i ägo från släkten Oxenstierna till andra adelssläkter. Till skillnad från Skokloster, som idag ägs av Svenska staten, är Tidö fortfarande en privatbostad. Som vi får hälsa på i.
Vår historiske lots tillbaka till stormaktstiden är Mårten Hougström, expert på slott, adelsfamiljer och kunglig historia. För närvarande ordförande för Livrustkammarens vänner har Mårten tidigare varit engagerad i Skoklosters vänner. Också Mats Sandberg medföljer som historisk färdledare. Läs mer om resan här! Och njut av nedanstående musikhälsning från Tidö och den ljusa tid vi möter där.
